Igår tyckte säkert dom allra flesta barn att dom fick vänta alldeles för länge.
Idag är det min tur att vänta.
Jag väntar på att tjejerna ska komma hem så vi får öppna alla julklappar.
Har inte alls sån prestationsångest idag som jag har haft dom senaste dagarna.
Alla "måsten" är över. Jag behöver inte stressa ihjäl mig eller känna mig som världens sämsta mamma bara för att jag inte har gjort sju sorters julgodis. Eller bakar lussekatter som vi inte ens tycker om.
Jag får nästan dåligt samvete över att jag inte tycker om julmaten som alla andra ser fram emot varje år.
Men om jag tänker efter så finns det faktiskt barn det är riktigt, riktigt synd om kring jul.
Fanny o Smilla har ju trots allt en mamma som gör en del av alla "måsten"
O framför allt så dricker hon inte en droppe sprit på självaste julafton.
O knappt nån annan dag på året heller längre....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar