Alltid detta väntande

Hela livet är ett evigt väntande. Man väntar på att det ska bli semester, man väntar på lönen, man väntar på mötet man har bokat in, om två veckor. Hela livet väntar man. O just nu väntar jag på att det ska bli lunch så jag får åka o äta. O när luchen har varit så väntar jag på att kl ska bli fyra så att jag får åka hem. Är det så här det är... Ett evigt väntande?